Rapport från en gnällspik

Ännu har inte  någon tagit ordentligt ansvar för missarna i samband med Tsunami-katastrofen. I ord, ja. I handling, nej. Inte Persson, inte Freivalds, inte någon av de övriga heller. Det är som jag skrev i ett tidigare inlägg - någon annans ansvar.

Nu har dessutom Freivalds börjat gå till motangrepp i media. Hon skyller på resebolagen och när hon konfronteras med det så har hon inte sagt det hon sagt utan något helt annat. En av Göran Perssons närmaste män har nu börjat ifrågasätta sina egna uppgifter till kommissionen. Han har inte gjort det han sagt, eftersom man kan ju inte minnas allt i en kaotiskt situation. Varför gör han det, tror du?

Vad ska vi med dem till om de inte kan hålla huvudet kallt när det behövs? Om de har så dåligt minne hur fan hittar han hem eller till jobb? Nja, det gjorde han väl inte förresten. Eller var det Laila som inte gjorde det? Ja, jag minns då inte hur det var.

Oppositionen har dessutom ännu en gång visat att de inte klarar av att göra något. De kan inte enas om när de ska ställa misstroendevotum, de kan inte enas om att de bör göra det och de gör inrikespolitiskt käbbel av en av de största svenska katastroferna någonsin. Det är beklämmande. Här får de en gyllene chans att komma åt den regering de säger sig dugligare än. Men inget händer.

Som det är nu känns valet nästa år alltmer som en blankröst. Det trista är att Sverige inte har politiker som förmår att leda och ta ansvar. Ingen kliver fram och visar en väg ut ur eländet. Men det är väl någon annans fel det också.